tisdag 13 november 2007
Kikärtspasta med vitlök och chili
En sak vi är bra på här uppe i vår Gävlegäng är att vara omtänksamma och öppet visa våra känslor för varandra. Jag gillar det. Tycker att det är toppen att vi kan säga att vi saknar varandra så det hugger i magen trots att vi bara är 15 minuter från varandra och den ständiga frågan är alltid hur i hela friden ska klara oss utan varandra när vi far hit och dit ständigt och jämt. Omtänksamheten visar sig i att vi sitter på varandras fötter när vi fryser, går ut med den andres sopor och lyssnar tålmodigt på varandras tjat. Jag vet också att vi alla känner genuin glädje för varandras skull när det händer något bra vilket jag normalt sett inte tar för givet. Det är få förunnat att bry sig så mycket som ni gör. Om man tänker efter spelar det ingen roll om man är sex eller bara två. Vänskapen är densamma.
Blev en snabb middag efter en tur på IKEA. Kycklingköttbullar och spaghetti som blandades med en kikärtsröra. Till det gjorde jag en tomatsallad med tunt skivad rödlök, salt, peppar, basilika och balsamvinäger.
Kikärtsröra
1 burk kikärtor
2 vitlöksklyftor ½ hackad rödlök
1 tsk sambal oelek eller färsk röd chili
saft från en citron
salt, peppar, paprikapulver
Fräs vitlök och chili i olivolja. Halvmosa (betyder att ca hälften ska vara småmosigt typ) kikärtorna och fräs en stund tillsammans med löken och resten av ingredienserna. Krydda och vänd ner pastan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Åh vad fint Elin. Jag älskar att ha mina fötter under din rumpa och bära ut din soppåse. Det är inte många jag skulle gör det åt MED GLÄDJE. Det är för att du är en underbar vän min ELin. Tycker om dig så mycket.
Kommer på mig med att mina ögon vattnas när jag läser. Jag VILL INTE vara längre ifrån dig än fyra portar. Betydelsen av att du finns i Sätra kan inte beskrivas med ord.
Stor kram!
Va fin skrivet Elin - och Erika :)
Hade ett litet hugg i magen igår när det stod på msn att ni hade gått över till varandra. Jag kan ju också komma över men det är mer omständigt att ta sig över hela stan än att springa 50 meter.
Well, vi ses ikväll =) Och redan på dagen också =)
Kram kram
Oj vad fint skrivet om dina vänner, jag blev lite rörd! Fast jag inte känner en av er... Men det är väl lite att man saknar den sortens vänskap! Fint!
Passade på att ta Kikärtsreceptet till min lilla pärm!
Ha bra!
Skicka en kommentar