I dag har Coop provköks VD Christina Möller varit och föreläst för oss. En dam med riktigt mycket pondus, hedersdoktor på Uppsala universitet, avundsvärt arbete med en massa matlagning och journalistik. Hon beskriver sig också som mamma till Quorn och är med andra ord den som tog produkten till Sverige. Det var en väldigt intressant föreläsning och som vanligt i Näringslärakursen blir man otroligt hungrig av allt matprat. Jag blir så imponerad av människor som är så enormt kunniga inom det här ämnet som jag själv brinner så mycket för och Christina lovade oss en ljus framtid vilket alltid känns skönt att höra.Vi fick den senaste statistiken på vad som är den vanligaste vardagsmaten i de svenska hemmen men också en inblick i vad alla de stora livsmedelsföretagen tror att i kommer att äta om 12 år, år 2020. Jag blir nästan lite ledsen när jag hör att halvfabrikat som färdiga köttbullar, färdig pizza och (hör och häpna) frysta färdigrätter är de vanligaste vardagsrätterna år 2007. Jag förstår det inte. Att värma 4-5 Familjen Dafgårds färdigrätter i micron borde ta längre tid än att göra pasta med tonfisksås?
Däremot verkar det som att utvecklingen är på väg i rätt riktning. Vi blir alltmer kräsna och ställer krav på ekologisk och närproducerad mat och förhoppningsvis kommer detta även att göra att halvfabrikaten och färdigmaten håller högre kvalitet inom ett par år. År 2020 kommer vi enligt livsmedelsföretagen äta mycket pasta och gryn, mer vegetarisk mat, rotfrukter, bönor, linser, sojaprodukter, alger, sjögräs, musslor, soppor, lokalt producerat kött och mer etnisk mat.
Framtidsätaren beskrivs som tjock, fri, arg och sund. Fetman kommer antagligen bli mer utbredd samtidigt som vi ställer högre krav på råvaran och dess historia.
Hur som helst är det inspirerande och skönt med en spark i baken som man får efter att ha mött en person som man själv ser upp till.
8 kommentarer:
Det är läskigt men ger oss å andra sidan myckt jobb. Tack för resumén :) Puss
Det här var intressant, men jag förstår inte mycket av resonemanget: tjock, fri, arg och sund? Sen när är det sunt att vara tjock, och blir man snarare inte glad än arg av att vara fri? Tror säkert att både kött och fisk kommer att bli en dyrare och därmed något mer av en lyxvara inom tio år, så prognosen om mer närproducerade råvaror som spannmål och rotfrukter tror jag betydligt mer på. Att vi får ökade influenser från andra matkulturer och därmed ändrar våra matvanor till ett mer globalt synsätt behöver man inte heller vara hedersdoktor för att räkna ut... Och halvfabrikat är det väl inget fel på så länge de är nyttiga och smakar bra; det är väl bara bra att kunna välja att få tid över till annat än att laga mat de dagarna i veckan som det inte känns som ett självändamål att laga maten från scratch. Men i så fall är det nog som sagt läge för branschen att göra något åt kvaliteten på halvfabrikaten.
Nej, jag håller med dig om tjock, fri, sund och arg. Det låter motsägelsefullt men å andra sidan kanske det beskriver olika människor helt enkelt. Alla lär ju inte vara likadana.
Intressant det du och Sonny skriver om kvaliteten på halvfabrikaten. Jag var och träffade företaget du nämner i texten för ett tag sedan. Jag hade möte med nån inköpsansvarig produkuktchef samt utvecklingsansvarig. Vi diskuterade möjligheten till att gå över till mer nyttiga fetter. Men dessa är såklart dyrare och det vi diskuterade då var om konsumenten verkligen är redo att betala mer för nyttiga halvfabrikat?
Så vad jag vill har sagt är att jag tycker wigge har lite fel när han skriver "läge för branschen att göra nåt åt kvaliteten på halvfabrikaten". Visst kan branschen göra det men de som i slutändan bestämmer är konsumenten.
Sant Fredrik men förhoppningsvis är det också det valet de flesta av oss kommer att göra i framtiden. Det krävs dock att folk blir lite mer medvetna om läget.
Att vi kommer vara tjocka/sunda och fria/arga var "polarisering" sa hon.
Detsamma som att vi vill ha närproducerat och ekologiskt samtidigt som maten vi ändå äter massproduceras och transporteras världen över. Detsamma om att vi i veckorna äter sämre och oregelbundet men under helgen lite finare och tillsammans med varandra.
Du har helt rätt Fege i att det alltid i slutändan är konsumenten som bestämmer, och de flesta handlar snarare efter pris än nyttighet. Jag tror därför inte heller att det räcker för branschen att göra halvfabrikaten nyttigare (även med ökad medvetenhet handlar folk med plånboken), utan de måste framför allt kännas fräscha och värda att betala lite extra för. Det gör man däremot inte i en handvändning genom att byta ut fetterna, utan man får nog tänka om när det gäller produkterna och bygga sitt varumärke på ett annat sätt idag (fetterna måste man såklart också byta ut). Blir nog som Karolin säger större skillnader på hur/när/vad man äter och vad som är viktigt när man väljer mat (USA är lite föregångsland i det avseendet...antingen är du smällfet, käkar snabbmat och har joggingbyxor eller vältränad, käkar nyttigt och går på yoga). Jag tror dock att den sistnämnda konsumenttypen är klart beredd att betala extra för både fräschhet, nyttighet och varumärken, och det måste finnas en växande marknad för detta.
Ska jag få sista ordet i den här intressanta diskussionen alltså? :-)
Skicka en kommentar