Liksom Helena kommer jag alltid förknippa det här morotsbrödet med Gävle. Första gången jag blev bjuden på det var första terminen då Erika fortfarande bodde i korridor vid skolan. Det var så kallt ute att det kändes som om man skulle frysa till is vid varje andetag. Jag tror att jag fick låna ett par varma skor av Erika så att jag kunde ta mig hem, eller var det en mössa? Mysigt och gott med nybakat bröd och nybakade vänner var det i vilket fall som helst. Nu tre år senare har det dröjt ett halvår sedan vi sågs sist, det är inte klokt och det borde inte ha fått ske men nu kommer de snart. Alla fyra. Om bara en vecka är ni här och jag ska ta till vara på varje sekund.I går flyttade ett playstation 2 och singstar in till oss efter lång tids längtan och tjat från Pontus sida. Ett riktigt kap var det. Pontus var snabb med installationen och drämde till med Lena Ph´s "Kärleken är evig". Förslaget är nu att vi ska sjunga duett (!) varje kväll innan vi går och lägger oss. Får väl se hur det blir med den saken. Jag befarar det värsta, det var fram till i går grannarna gillade oss och tyckte att vi var två solstrålar som flyttat in. Det är nu svunna tider. Hur vackert Pontus än sjunger...
Brödreceptet hittar ni här.
